Det 4e året

Kategori: Tibbes och min historia

mitt och tibbes 4e år tillsammans börjar som det slutade (no shit) med att jag fortsatte leta efter en sadel. Helenas kompis carro hade en syntetsadel som bara låg och skräpade så jag fick prova den, och den låg helt ok med en svanskappa. Så nu var det bara att köra. Jag skriver månadsvis så är det lättare att hålla koll :)
 
nov:
Jag började sätta igång honom efter ta det ugnt perioden han fick innan jag hittade sadel. Hopptränade för mattias varje vecka. vi jobbade väldigt basic med bommar bara. Just då tyckte jag att det var ganska tråkigt att inte få hoppa, men smtidigt så förstod jag hans upplägg.
 
i slutet av november åkte jag till stockholm horse show och då fick tibbe vila.
 
dec:
den 3e decemper hade vi gymkhana i stallet. det var himla roligt! efteråt fikade alla tillsammans.
den 8 december var jag och tibbe med på en 2 dagars träning för arnold assarsson. Tibbe skötte sig huuur bra som helst, men tyvärr så passade inte arnolds träningssätt för tibbe. Men vi är en erfarenhet rikare.
den kom et och klämde lite, spänningar i magmusklerna hade han, som alltid. och i samband med det s blev han sparkad i ansiktet i hagen! JAg tog in honom och då hade han blod i hela ansiktet som han dessutom hade kletat av på sna vita ben. Så då fick han ta det lugnt en vecka igen..
i  övrigt så gick det okej med honom hoppträningarna rullade och han var fin i dressyren oxå. sen kom julen och då fick han vila igen. När jag kom hem så var han fin! vi provade en dressyrsadel av emma, men den låg i framvikt, tyvärr, för den var skön. i slutet av december var tibbe värd flera miljoner för då var han så himla fin :)
 
jan:
första januari skulle jag gå på promenad och tänkte inte på att han kanske var spänd, så det slutade i kaos, jag tppade honom nästan och han var helt crazy! men dagen efter ar han sig själv igen .
sen var vi på sadelutprovning, trots en oproffisionell utprovare så fick jag till sut en santa cruz maximus utprovad. ett ridpass från januari kommer ja ihåg så väl. Jag och helena red runt kvarsätt och tibbe var SÅ himla fin. lugn och harmonisk. han brukar alltid vara spänd och hetsa i skogen, men den här dagen var han så bra. vi travade på vägen förbi galoppbanan och då kunde jag verkligen bara sitta och åka, så perfekt. Tror int att jag har haft en sån känsla ute på honom sen dess.
den 7 januari var en stor dag för oss. VI var med i våran första dressyrtävling. L:B2. Vi slutade på 58.3% med komentaren Fin uppvisning på trevlig ponny! Försök visa mellangångarterna lite mer. jag är jättenöjd med hur han skötte sig. Det var dessutom lag-maskerad och jag var tillsammans med emma och tommie. Hon var dressyryttare och jag hoppryttare. Jag minns att efterå så åt tibbe upp en bit av protokollet :P
 
 
 
 
 
sen rullade allt på igen. jag och mamma bestämde att vi skule flytta och kom fram till att då skulle vi KÖPA tibbe, så han skulle bli min på riktigt <3
 
hela februari flöt på väldigt bra! Han var duertrevlig att jobba med! I mars.. Jo, jag KÖPTE ju honom <3 Först skulle vi besikta honom hemma, han gick inte med på böjpdov och var tydligen oren bak efter? Fram kunde vi inte böja honom för han stegrade bara. Och så sa veterinären att han hade börjat slita ner hörntänderna? Så vi fick göra en ny besiktning på kliniken. Där bremsade vi honom så vi kunde böja och det va inte ett fel i benen eller nåt på honom. Men han hade ju börjat slitit ner tänderna, så jag bestämde att jag skulle rida bara på hack ett tag. MEN- den 19/3 skrev vi kontrakt, och då var han officiellt min <3
 sen så bestämde jag mig för, lite impulsivt, att jag skulle debutera på hoppbanorna med Tibbe. Den 13e mars. Nu hade jag just precis köpt en ny sadel, men jag tyckte inte att den passade och jag trevs inte i den, så tävlingen fick blir i syntetsadeln. Men iaf- Han var hur duktig som helst! Jag hoppade L:D och L:C. Låter filmerna tala för sig själv.
 
 
TIbbe fungerade iaf inte så värst bra med hack. Han sparkade bakut och försökte komma udan hela tiden.. Men med bett var han fin ändå. I april tävlade jag första bortatävlingen- i bräcke. L:D/L:C. Filmerna är lvar i kameran än. Han var otroligt pigg och sparkade bakut efter hindre haha. Felfri L:D och ett stopp i L:C. Han tittade till ;)
 
 
efter det här fick han vila lite från tävling. Ang bett- Först tänkte jag rida bara på hack, men eftersom han inte funkade så bra så red jag med bett i ridhuset.
 
Så för övrigt i april så var han ganska fin!
 
I maj så fortsatte han va ganska fin. Jag red ju med bett ändå när jag skulle trimma. Jag hoppade lite (ramlade av en gång i geggan på nya haha) och trimmade, busade i skogen. hade kul.
Jag började träna dressyr för Lena Ullström. En jätteduktig tjej! Och jag och tibbe fick slipa på öppnor, för han slarvar och går som en sluta ofta. I hoppningen tyckte jag att det hade gått lite sämre, men en en kväll var jag själv  ridhuset och hoppade över ett räcka bara och oooojj! Han flög över 95 cm.
så den 26/5 tävlade vi på näset. han var tittig och gick inte frammåt, men vi var felfri i båda klasserna L:D/L:C. jag hade den nya sadeln, och jag tror att det var för att den inte låg nå bra som han var så.
 
 
I början av juni blev det lite vila för honom för jag va på gotland och sådär. Men den 20 juni var det dags igen fö tävling. Den här gången i matfors. Han gillade verkligen matfors klubb! Det här är defiitivt de bästa rundorna vi har haft. SKitfin.
 
 
efter den här tävlingen åkte vi hem till Emma i vattjom några dagar. Vi busade i skogen, hade mysigt, tog fina bilder. aah, helt klart sommarens höjdpunktpå hästfronten.
 
I början av Juli fortsatte det roliga med hästeriet. Tibbe var jättefin och lugn och jag svävade på små moln <3 Jag jobbade mycket under juli, men jag försöte rida så bra jag kunde iaf. och tibbe var fin när jag väl red. Han var inte nå rolig att rida dressyr på dock i mitten av juli, så jag busade mest i skogen och tog det lungt.
sen så fick The, 10år rida tibbe. För jag hade kommit fram till att jag faktiskt vill göra annat än att rida hela tiden. Hon klarade av honom bra så hon fick prova honom några gånger. Men sen skulle hennes mamma och hon köpa en ponny så då sa dom ifrån sig :( Då provade jag en annan tjej, (i början av aug) men det funkade inte så bra. Så utan medryttare var jag! men vi fortsatte mysa på iaf. Speciellt när vi utforskade stigar i kvarsätts tätskog själv en gång kommer jag ihåg. ÖVer stock och sten i 2½ timme och vi bara njöt båda två. <3
och ett hoppass när vi flör över hinder som låg på 90-1mpå bana och han bara svävade finaponnyn.
 
Sen i september så blev det lite vila i början för jag skulle springa tjejmilen, vi hade läger med skolan och sådär. men tibbe var väl fin. i dressyren med hack (rider honom enbart med det nu) så var han jobbig. stelopererad i vänsterarvet och springer sluta i galoppen i högervarv. Så jag tappade lite suget, även fast jag var pepad efter att ha pratat med malin i stockholm. Tävlingarna la jag på hyllan, hade inte tid/råd/lust.
 
men jag började på hjälp med tibben igen i okt. Thea skulle inte ha nån ponny så då ville hon rida tibbe. skönt med vastning för mig. och tibbe fick va med på ridlektion med henne dom har klubbhoppat, varit med på ridkolans dag. Haft kul och tibbe gillar henne :)
 
i övrigt så fick jag nog på att tibbe tramsar när man trimmar så jag slängde på honom graman och novabett. Sen va han fin några gånger! Dock så ramlade jag av en gång på väg hem från ridhuset hehe.
Det skulle bli hyreshöjning i stallet och då kollade jag på annat stall. Jag bestämde mig för att flytta, sa upp stallplatsen. Men sen blev det ändrade omständigheter så jag stannar kvar på kungsgården.
 
nu så rullar det på. Vi är nere i en liten svacka (va iaf jag har inte trimmat på ett tag) så just nu har jag bara lust att va ute i skogen och luffa. Men jag har haft mycket att göra senate veckorna. Tibbe har sin lilla medryttare 2-3 dagar/vecka och trivs med det!
 
Älskade ponny! <3
 
 
 

Det tredje året....

Kategori: Tibbes och min historia

Mitt tredje år med tibbe har varit fullt av motgångar och framgångar.

I nov förra året så fortsatte dressyrträningarna för Marika. Men efter att hon sa till mig bokstavligt talat att hon önskade mig en bättre häst eftersom Tibbe förstör min ridning (enligt hene) så slutade jag. Jag tränade istället enbart för Malin, vilket gick bra. Han började kunna slappna av igen istället för att bara streta emot och snart hade jag min fina ponny tillbaka!

På nyårsafton så fick jag en till häst, Starla. och efter det hann jag inte med Tibbe (eller henne) så mycket. Så det blev mest att jag gjorde det jag behövde och sen åkte jag hem. Men Tibbe fick en medryttare för första gången. Malin hjälpe mig med Tibbe en gång i veckan eftersom jag hade starla också. Men i mars lämnade jag tillbaka starla. Efter det gick allting fortsatt bra, men jag hoppade inte längre för att Malin flyttade från stallet och då blev det bara inte av!

Under våren tog jag ut en ET åt tibbe eftersom han fick lite ont i ryggen. Jag trodde att det berodde på sadeln och red barbacka, men det var inte det. Han var spänd i magmusklerna, vilket hade lett till att han även blev spänd i ryggen. Efter den där massagerundan så var han så himla fin i ridningen! Ååh vad underbart härlig Tibbe var hela våren. Lätt i munnen, samlade galoppen fint osv.

Ja, som en dröm var han, ända tills jag gjorde misstaget och lät en person rida honom.. Efter det blev han tvärkonstig och det höll i sig i ca 1½ månad. Han blev spänd och stressad, gick mot handen och sprang från arbetet. Ja, allt jag hade jobbat så hårt med att vänja honom av vid. Så jag var lite ledsen och försökte verkligen rida igenom det. Men Tillslut nån gång i slutet på juni/början av juli så fick han vila/ta det lugnt i ca tre veckor.

Efter det trodde jag att det skulle ha gått över av sig självt, men icke sa nicke. Ponnyn var fortfarande spänd som en fjäder då jag red.

Så en dag gick jag och Helena (Med Fortis) Ner till paddocken på ridskolan och jag gick back to basics. Red övergångar mellan halt och skritt, helt kravlöst. Bara få honom att lyssna och tänka. Sen efterhand kortade jag tygeln och började försöka jobba honom lite. Sen när jag smackade på honom till trav så kände jag, första steget han tog att JA äntligen är det igenom. Efter det släppte det till bra igen!

Jag började även hoppa lite för Mattias och det fungerade väldigt bra! Jag kände mig väldigt osäker dels pga orutin och dels för att jag alltid varit osäker i hoppning. Men jag sa inget till honom om att jag rent ut sagt var livrätt inför första hopplektionen och det var nog bra. För på en gång jag ridit för honom kände jag självfortroendet komma tillbaka sakta men säkert. Efter några gånger så kädes det faktiskt jättebra.

Jag minns särskilt en träning när jag och maja red ner med tibbe och piluttan (Mattias häst) ensamma och hoppade lite. Tibbe var så JÄKLA fin just den dagen. Det var typ 30 grader ute men superponnyn flög över hindren med spetsade öron. Synd att mattias inte såg då, för mumms vad fin Tibbe var då!

Det var sommar och sol! Vi plaskade i ån, vilket tibbe fullkommligt älskade! Han vägrade först att gå ner dit ända tilla han upptäckta att han skulle I vattnet, då skuttade han glatt ner och började plaska. Jag red på härliga långrittar i flera timmar och utforskade skogarna. Galopperade full fart på ängar och red ut sena sommarkvällar, bara han och jag.

Ja, det flöt på igen ända tills en dag.. Jag skulle hämta tibbe i hagen. Han hade varit ensam i nån timme, men han brukar inte bry sig så mycket. Men just den här dagen kände jag att det var nåt som inte stämde. För han gnäggade inte när jag ropade på honom och det brukar han alltid göra då han är ensam. Och när jag kom till hagen stot han vid grinden och då på en gång kände jag att nej, han är halt. Och ja hästen var halt, ganska mycket halt. Först trodde vi att det var en vrickning, men det blev bara värre, så vi åkte ner till ATG. Där röntgade, ultraljudade och öppnade benet på honom och konstaterade att han hade fått en infektion av ett pyttelitet sår. Så det var ingen fara med honom. Våtomslag tills det hade läkt, sen fick jag sätta igång honom. Det tog ca två veckor och under tiden hade Tibbe hunnit bli riktigt uttråkad, jag tror han demolerade sin sjukhage tre gånger.

Igångsättningen gick bra, han gick dock mer på två ben än fyra mestadels. Men efter igångsättningen var han fin igen och vi började hoppa och rida som vanligt.

I början av okt provade jag rida för johanna hammarstrand en gång, men efter det fick jag nytt schema på skolan och det visade sig att sadeln hade blivit på tok för trång! Jo, för han hade nämligen känst så märklig ett tag. Inte som att han var ovillig, utan mer som att det tog emot för honom. Han ville inte riktigt höja upp ryggen, utan knäppte bara av i nacken och släppte stödet på tygeln. Så då tog jag av sadeln och tro det eller ej, men då gick han som en klocka!

Så i nuläget letar jag med ljus och lykta efter en ny sadel! I övrigt så går det väldigt bra med tibbe! Han känns jättefin i dressyren, tyvärr blev hoppningen lagd åt sidan i samband med sadeln..

Som jag skrev i förra årets samanfattning så tror jag att han alltid kommer testa mig och JA det gör han. Ibland blir jag lite trött på honom, men 9/10 gånger så är han min lilla prins som är bäst i världen. Jag älskar Tibbe mest i världen och kommer alltid göra det!


Hur Tibbe blev min

Kategori: Allmänt

Tibbe kom till mig i november 08. Jag hade letat efter häst ett tag men inte åkt

och provridit någon. Jag börjar från början:



Jag satt som vanligt och letade efter hästar på Blocket då jag såg ett maxad c-ponny sto som behövde fodervärd. Jag blev såklart väldigt intresserad och lyckades på nått vänster övertala mamma att ringa, men hon var redan tingad. Då såg jag en annan annons:



C-ponny söker fodervärd!



Gullig C-ponny på 5 år söker seriös fodervärd. Gärna liten vuxen. Han är tränad

regelbundet i dressyr och hoppning. Han kan vara lite busig och är därför ingen

nybörjarponny. Daglig utevistelse och hästkompis ett måste. Referenser krävs.

Du bör helst bo i Sundsvall med omnejd.



Jag sa såklart till mamma, men hon tyckte att 5 år var för ungt och sa nej.

Jag fortsatte att kolla på andra annonser men jag kunde inte få just den annonsen ur huvudet. Veckorna gick och annonsen var fortfarande kvar. Jag frågade mamma igen om jag kunde få mejla i alla fall. Tillslut sa hon att jag kunde få mejla på ponnyn så jag gjorde det.



Jag hade mejlat på säkert fem andra ponnysar, men det var bara denna som jag fick svar på. Jag blev mäkta överraskad så hans ägare föreslog att vi skulle provrida följande fredag klockan tre.



Vi åkte till näset där han var uppstallad (det kändes som att det tog flera timmar att åka dit) Jag kommer ihåg så väl hur det kändes! Mamma satt hela vägen i bilen och sa nåt i stil med: Du ska inte förvänta dig så mycket nu Lovis, vi ska inte ta första bästa häst, och det är inte säkert att det blir han. Han är alldeles för ung.



Tillslut kom vi fram och vi hade aldrig varit där förut så vi visste inte riktigt vart vi skulle gå. Då kom en tjej och frågade om det var vi som skulle provrida Tibbe? Ja, sa vi.

Hon visade oss vägen till ett privatstall på anläggningen. Då vi kom in i stallet stod det flera hästar på stallgången, men jag kände igen ponnyn direkt, men han såg inte ut som i annonsen. Han hade vinterpäls som en islandshäst och var tjock och omusklad. Mamma föll för honom på en gång eftersom han såg ut som en islandshäst. Jag kommer ihåg att hon sa: Ååh, där borta står det en islandshäst! Och jag svarade surt att: Det är ju han vi ska provrida..!



Vi pratade lite med ponnyns ägare Anette och jag fick reda på att han hette Tiburtius, men kallades Tibbe.



Han var redan sadlad när vi kom, så vi tog ut honom till ridhuset. Jag kommer ihåg att jag fick stå och hålla i honom ensam medan Anette gick och kollade om det var ledigt. Det kändes ovant, men jag gillade honom redan.



Sen fick jag rida. Från första stunden jag satte mig i hans sadel så kände jag att; Det här är min ponny! Först vågade jag inte göra så mycket, jag skrittade mest bara runt, men sen kortade jag tyglarna. Jag gillade honom, men han hade jätteskumpiga gångarter! Det kändes väldigt coolt att rida på en privatponny, som dessutom kunde bli min.



Anette föreslog att vi skulle ta hem honom på en gång på prov, men jag ville provrida honom en gång till först, så vi bestämde att jag skulle komma tillbaka fredagen därpå.



Dagen för andra provridningen kom, med regn... Så det blev ridhuset igen. Idag fick jag även göra i ordning honom själv. Fast Anette fick hämta honom i hagen. Han ville inte komma in och gick iväg några steg, men sen fick hon fast honom. Jag blev lite osäker i stallet eftersom han stod och såg ganska sur ut i gången, men han blev gladare efter ett tag.



Han hade hopptränat 2 dagar innan och sedan vilat så han hade hemsk träningsverk och i början stretade han bara emot, men på slutet gick det väldigt bra. Jag tror att jag blev väldigt sporrad av det faktum att han var stel, och att jag fick honom mjuk, för sedan hade jag bestämt mig.



Jag skulle ta hem honom i en månad och se vad som hände. Han var väl inte den smäckra tävlingsponnyn jag ville ha, men jag trivdes med honom och han verkade faktiskt trivas med mig.



Lördagen den 8 november 2008 kopplade vi på Fridas transport och hämtade hem honom och det kommer jag aldrig att ångra (eller glömma)! Tibbe ville inte kliva på transporten först, men efter ett tag klev han på med linor.



I början var han dum och stack med mig i skogen och höll på men nu är han snäll. Visst, vi har våra duster och ibland blir jag less och vill inte ha honom, men för det mesta älskar jag honom mer en allt annat och det kommer jag alltid att göra!



Tibbes och mitt 2a år

Kategori: Tibbes och min historia

Under vintern 09-10 gjorde jag och tibbe ganska stora framsteg i dressyren. Jag började kunna göra saker i dressyren, som att samla traven, hålla formen i övergångar osv. Han fick mer muskler och bättre kondition och blev överlag en gladare ponny.

 

Under vintern började han hålla på och tramsa och försöka vända hem typ 5 gånger varje ridtur. Han både sparkrade och stegrade sig när han inte fick som han ville. En ridtur när han hade varit extra jobbig kände jag verkligen att "nä, nu orkar jag inte mer. Jag vet inte vad jag gör för fel.." Efter den ridturen slutade han nästan helt.

 

våren 2010 hade vi en lite sämre period i dressyren, tibbe var lite stel och började gå tillbaka till som han var "förut" (innan vi gick förbi bilen i skogen som gjorde att han låssnade en gång för alla). Men sen gick det fort uppåt igen. Vi kunde göra klockrena fattningar från skritt i höger varv, lite tyngre i vänster.

 

När snön smälte kunde jag börja hoppa igen! första gången han hoppade ett litet kryss i paddocken så blev han så glad att han bockade så jag ramlade av! Vi började starkt, och tränade på L:B nivå (90 cm) i princip varje gång, men sen så trappade vi ner. Jag vet inte vad som hände, men jag hoppade inte så mycket. Eftersom han gick så bra i dressyren så blev det mer och mer dressyr istället för hoppning.

 

Under sommaren åkte vi till SRK och deltog i Mini summer horse shov och red 2 felfria rundor (60 & 80 cm) och slutade på 3e och 2a plats (dock en utanför placering i varje klass). Vi åkte även till ARK och red en felfri runda

 

Sen vilade han i 3 veckor och efter det tränade vi inte så mycket mer under sommaren, vi levde rövare i skogen och bara njöt av livet! För i början av sommaren hade jag nämligen ställt mig på kö till ett stall i selånger med ridavstånd till ridskolan.

 

Den 6e septemper flyttade vi in i vårat nya stall, där vi står nu (i skrivande stund).

Då tog vi tag i träningen och började rida på riktigt! Jag började rida i dressyr för min ridlärare som jag haft den jag var 8 år, Marika. Varje fredag halv 4. Jag hade lite problem med att hitta en tränare i hoppningen, men tillslut bestämde jag med Malin, som ha häst i stallet, att hon skulle hjälpa mig. hon håller på att utblida sig till ridlärare på strömsholm.

 

Träningen i dressyren gick först ett steg frammåt, men sen gick vi tre steg tillbaka. Den fd fina galoppen blev rena katastrofen, och tibbe la sig till med att sparka bakut när han inte kommer undar arbetet. Jag ska sluta i min dressyrgrupp och rida helt och hållet för Malin för att hennes träningssätt passar både mig och Tibbe bättre. (kan bero på att hennes häst är lik tibbe på många sätt)

 

IDAG (faktiskt) så hittade jag en nu knapp i galoppen som hjälpte i galoppen, så kanske är vi påväg tillbaka? :)

 

Tibbe testar mig fortfarnde jämt och stänindigt, han kommer nog aldrig slut med det. Men han vinner aldrig. Jag älskar Tibbe och jag vill aldrig lämna tillbaka honom. om jag kunde ha två hästar skulle jag köpa honom (om jag fick alltså).

Jag får ta mycket skit om mig och Tibbe, men kärleken till ponnyn är mycket starkare än de andras åsikter.

 

Det känns så bra just nu med tibbe. Ibland är jag rädd att vakna ur den här drömmen och inse att det var för bra för att vara sant. Vi tränar 2 gånger/vecka för tränare och tränar på L:B/L:B nivå.  Jag får hjälp med en massa saker Till ex så hjälper Malin mig att tömköra och Lena hjälper mig med träningen från marken.

 

JAG ÄLSAKAR DIG TIBBE! ingen har gjort ett sånt avtryck i mitt liv, i mitt hjärta som du har.

 

Du är den bästa vän jag har

Min bästa vän kommer du förbli

För ingen har så kul som vi

Vi hittar alltid på en massa trams

Om vi bråkar blir vi alltid sams

Du är den bästa vän jag har...

Tibbes och mitt första år

Kategori: Tibbes och min historia

som jag har skrivit så hämtade jag tibbe den 8 nov 2008. vi skrev

kontrakt till den 8 december för att se att jag klarade av honom och

att vi trivdes tillsamans. den första ridturen blev inte som jag hade

planerat. tibbe ville inte lyssna han började testa mig på en gång

genom att försöka dra iväg (vilket han lyckades med) så det slutade

med att jag nästan bönföll frida att ringa hennes mamma och fråga

ifall hon kunde hjälpa mig. efter att hon hjälpt mig ett tag blev det

bättre så då slutade jag för dagen. jag sov över hos frida och på

kvällen kunde jag inte hålla mig från att gå ut till stallet och borsta!

resten av månaden fortsatte han testa mig ordentligt. bland annat så

var han så himla pigg ute i skogen att jag var tvungen att använda

ett skarpare bett på honom. han började med ett riktigt irriterande

sett att få stanna kvar i hagen genom att helt enkelt inte ta ett steg

när man hämtar honom. det utökade han sen till att inte gå ut ur stallet

eller boxen. men han var ju trots allt bara 5 år. så fortsatte vi i ca 2

veckor innan mona hjälpte mig med "box" problemet. hon tog helt enkelt

ett dressyrspö och drev på honom med det bakifrån och efter det så

gick han alltid ut. eftersom att han var så pigg i skogen fixade anette

dressyrlektioner åt mig och tibbe. vi red 3 stycken tror jag och sen

kommer jag inte ihåg varför vi inte fortsatte..?  dom hjälpte iaf.

den 8e december var provtiden slut och nu var det upp till mig att

bestämma ifall jag ville ha kvar honom. det var ju inte ett svårt beslut!

allt gick bra efter det, vi red luciatåg tillsamans med frida och tricko och

 hanna och elix till granloholm centrum. som sagt allt gick bra (enligt mig)

enda tills han helt plötsligt blev väldigt annorlunda i munnen. vi kunde

inte hitta något sår eller nåt. tänderna var nästa ny raspade och han

hade inga vassa kanter.. så jag började rida honom med hack. i början

tyckte han att det var lite ovant och obehagligt men sen blev han tuffare

och tuffare och det slutade med att han bara drog istället och det verkade

inte som om han trivdes särsilt bra med det.  men det gjorde inget eftersom

munnen var bra igen. det enda problemet var att han hade blivit väldigt stel

och han blev inte rikigt mjuk. vissa dagar var han snäll men andra bråkade

han och stretade emot.

frammåt februari nån gång började jag, tibbe, hanna och elix åka och träna

på färsta. jag måste erkänna att jag faktiskt tyckte det var läskigt att hoppa

med honom. han var ung och ostadig och väldigt stark. men jag gav inte upp,

för jag VILLE ju kunna hoppa med honom. den 8e mars åkte vi på "tränings

tävling" på färsta där hoppade vi 40 och 60 cm. småpotatis för tibbe men det

var ju bara för att vi skulle träna. jag hade bara hoppat med honom 2 gånger

innan.

efter det så började snön smälta lite och vi började träna hemma i paddocken.

han var fortfarande stel och stretig och jag fortsatte försöka ställa honom och

det funkade men efter en vecka var han stel igen... vi började iaf  hoppa i paddocken

till en början 50-60 hinder för att vi skulle lära känna varandra lite. jag fick lite

hjälp  av en tjej men det förvärrade bara för oss för att hon ställde för höga krav

på oss innan vi litade på varran. när jag sa det till henne blev hon sur och ville

inte hjälpa oss mer. så vi fortsatt enesamma men jag ville ju ha hjälp men

vågade inte fråga nån. marina hjälpte mig en gång och det gick bra, så då 

blev vi lite säkrare. sakta men säkert höjde vi hindrena till 80-90 höjd och en

gång nån gång i juli tog vi till och med en 1 m oxer!

i aug var vi med på träningstävling på alnö och gick 0:a i L:D.

det gick bara framåt med hoppningen och bakåt i dressyren enda tills en

dag när jag red med hanna och pompe uppe i skogen. vi skulle gå förbi

en bil som stod parkerad där det inte brukar stå en bil. tibbe ville inte gå förbi 

 

så jag tog ett ordentligt tygeltag åt höger och vips så gick han där nere med 

huvet och gick snällt förbi. sen gick han  form hela den där ridturen och flera

efter den. hoppningen gick också bra så det såg ljusare ut för oss enda tills

en hoppträning. en dag tänkte jag och frida hoppa lite små gymnastik/titt hinder.

vi hade en 3 kombination som jag hoppade. det blev lite obalanserat över

3e hindret men tibbe skötte det. ca 3 galoppsprång efter  hindret snubblade

han så att vi ramlade. efter det blev jag lite osäker, även fast det inte var

med hindret så började jag om med mina 60 cm hinder i typ 2 tråninger

innan vi höjde igen. det gick dock inte lika smidigt. tibbe var lika glad men jag

ville inte låta honom ha lika högt tempo som innan och då river han mer

och så. han var iaf fortfarande lika fin i dressyren. hux flux hade min hopp

ponny blivit dressyrponny. 

i september började det gå bra i hoppningen igen. det fortsatte så och den

30e okt var vi med på tävling på SRK. L:C med 4 fel för att vi stannade en gång.

 

den 8e nov kom och jag borstade honom extra länge och så fick han "häst tårta".

 

nu är det helt annorlunda för mig och tibbe. jag rider honom med hack eller 3

delat bett. när vi är ute i skogen försöker han aldrig gra iväg med mig och dom

andra galopperar iväg skrittar han snällt vidare. jag är absolut inte rädd/osäker

med hoppningen med honom nu. han vägrar aldrig med mig eller gör nåt dumt.

om han får dåliga språng är det oftast mitt fel. jag ångrar aldrig att vi åkte och

provred honom.

 

En hästlös tjej letade efter en ponny och fick så mkt mer.