Blev lite irriterad precis nu.... Älskar hur folk inte tror på att tibbe är så pass "svår" (misstolka inte) som han är...

Han är ju inte direkt svår att få att se fin ut, böja på nacken och så. Det svåra med tibbe är att kunna honom. Att kunna rida honom rätt, att kunna rida honom i skogen (det kan verkligen inte vara det lättaste om han sätter den sidan till), att få honom att vilja samarbeta. Det svåra med honom är att han är så jäkla känslig. du kan inte bara hoppa upp på honom och rida, du måste veta hur han fungerar. och om han blir hetsig i skogen är det inte bara att "säga åt honom", utan man måste lirka med honom och få honom att vilja göra det du ber om. Det är det som är svårt. Samma sak i hanteringen. Du kan inte tvinga honom att gå snällt till och från hagen, du kan inte tvinga honom att gå in i en transport osv. Det går bara inte.

MEN- när man lyckas med det och när man väl har lärt sig honom och fått honom på sin sida. Då är han inte en svår häst, snarare tvärt om. Man behöver liksom bara tänka det man vill göra, han är verkligen helt galet underbar. <3

Jag försöker inte få honom att framstå som välrldens svåraste häst nu, jag vill bara försöka förklara hur han är.
Jag brukar ibland för höra att det är tibbe som gör allt, att jag inte är så duktig, utan det är tibbe som bara gör alllt jag vill utan vidare. Och det gör han ju i princip nu. Men vägen dit, den var fan inte lätt.

Senast igår hade jag två diskutioner om honom i stallet... Jag sa att jag inte vill låna ut honom för att han inte funkar med andra ryttare än mig. Då sa hon att "ja, det är ju klart att man tycker att man rider sin egen häst bäst". Men det är inte det det handlar om. Varje gång nån har ridit honom förutom jag, tex om jag har varit bortrest. Så han han varit konstig flera veckor efteråt. Och han har stuckigt, varit hård i munnen och inte gått ett steg rätt coh därför fått spänningar och blivit stressad.

Jag kommer ihåg några saker som folk har sagt:

"Jag blir så irriterad när du rider på tibbe, det ser ut som att du bara sitter där, men jag vet hur jävla svår han är."
"Jaaa. Du vet ju hur han är, det är ju du som har skapat honom. Han var ju en gangster."
"Idag fick jag prova rida tibbe litegrann, och det var INTE lätt. Han är helt ärligt den svåraste ponnyn jag suttit på."
"Näää, jag vill inte rida honom, jag ser hur han håller på.  Jag vill inte rammla av..."
"Jag önskar dig en ny häst. Du är alldeles för duktig för att rida den där ponnyn, han kommer aldrig kunna bli nåt. I vissa fall kan ryttaren lyfta upp hästen, men Tibbe förstör bara din ridning."

Flera av dom här komentarerna har jag fått av tränare.

Och flera gånger har  jag fått trevliga lovord osv och andra gånger har folk tryckt ner oss. Dom som har gett oss dom negativa komentarerna är för det första okunniga som inte ser den kapacitet han har inom både hoppning och dressyr. Alla dom trevliga sakerna folk säger tar jag åt mig av, såklart. Det jag vill säga är att jag är så jävla less på att folk ser ner på honom. Varför? Jag ser inte ner på era hästar. Det finns ingen anledning att göra det heller. För tibbe är den roligaste och trevligaste hästen jag har träffat. Han är verkligen helt igenom godhjärtad och jag är så tacksam över att jag har honom.

Jag vet.. Huvudsaken är att JAG vet hur allt ligger till. Det är ju ifs sant. Men jag blir såklart ledsen av att höra när folk förklarar för mig hur dålig han är. Bara för att vi inte är världens tävlingsekipage. Men lägg det på mig då. För att HAN skulle hur enkelt som helst kunna gå MSV hoppning och L:A dressyr med BRA resultat. Men jag. Jag är inte intresserad av det. Så se inte ner på honom isf, se ner på mig.

Även fast ni tycker massa saker, folk gör det, jag med. snälla håll det tyst. Jag tar gärna emot beröm och KONSTRUKTIG kritik. Mn saker som bara är avsedda för att få mig att må dåligt och trycka ner, dom kan ni spara.
För det spelar ingen roll. Tibbe kommer stanna hos mig och let's face it. Det är ingen tvekan om att han har det bra hos mig. Han är välriden, välmusklad, glad och pigg och busig osv.

¨

Nu har jag kommit ifrån allting helt. Men jag vill avsluta med att säga att Tibbe är inte svårare än nån annan häst, jag är inte duktigare än nån annan ryttare. Men jag känner tibbe och han känner mig. Och jag försöker heller inte säga att jag har gjort ett sånt himla bra jobb med honom, för det första vet jag inte hur han var innan jag fick honom. Men han var inte i kondition då. Och jag klarade inte heller av honom i början, det tog tio månader innan jag förstod minsta lilla av honom.

Men jag älskar honom, och kärleken övervinner allt <3