jag är peppad på framtiden nuuuu. har saker jag vill göra. :)

det som är tråkigt är att tibbe inte kan va med i planen... men jag vill frammåt i livet, uppnå mina mål. då måste jag prioritera.

önskar jag kunde spola tillbaka tiden en stund, när jag var i stallet 7 timmar om dagen och livet fick kretsa kring min fina ponny. han är så fin och förtjänar att vara nummer ett. även om han fortfarande känns som nummer ett för mig så räcker inte tiden till att ta hand
om honom till hundra procent. så därför har jag ju valt att låna ut honom. på obestämd tid för ev senare köp. om jag inte hittar någon lämplig fodervärd så kan det hända att han säljs. det finns ingen vits för mig att ha kvar honom för min skull, han är alldeles för fin och pigg och glad för det.då är det bättre att låta honom gå. även fast det känns så ofattbart att tänka sig ett liv som han inte är del i. för vi har växt up ihop. format varandra, lärt oss av våra misstag. bråkat och blivit sams igen. växt ihop på nåt sätt.

jag har alltid sett framför mig hur han ska finnas med mig om tio år. stå i en stor hage och ha nån liten skötare som han kan jäklas med. att det alltid skulle vara vi liksom. jag vet att det är töntigt att tänka så.

tibbe klev rakt in i hjärtat på mig. där kommer han att stanna, oavsett var i världen eller lvet jag befinner mig.

du är så snäll och rar
du är den bästa vän jag har
min bästa vän kommer du förbli
för ingen har så kul som vi
vi hittar alltid på en massa trams
om vi bråkar blir vi alltid sams.
du är den bästa vän jag har.

fina rara tibbebus. all good things come to an.end.