som jag har skrivit så hämtade jag tibbe den 8 nov 2008. vi skrev

kontrakt till den 8 december för att se att jag klarade av honom och

att vi trivdes tillsamans. den första ridturen blev inte som jag hade

planerat. tibbe ville inte lyssna han började testa mig på en gång

genom att försöka dra iväg (vilket han lyckades med) så det slutade

med att jag nästan bönföll frida att ringa hennes mamma och fråga

ifall hon kunde hjälpa mig. efter att hon hjälpt mig ett tag blev det

bättre så då slutade jag för dagen. jag sov över hos frida och på

kvällen kunde jag inte hålla mig från att gå ut till stallet och borsta!

resten av månaden fortsatte han testa mig ordentligt. bland annat så

var han så himla pigg ute i skogen att jag var tvungen att använda

ett skarpare bett på honom. han började med ett riktigt irriterande

sett att få stanna kvar i hagen genom att helt enkelt inte ta ett steg

när man hämtar honom. det utökade han sen till att inte gå ut ur stallet

eller boxen. men han var ju trots allt bara 5 år. så fortsatte vi i ca 2

veckor innan mona hjälpte mig med "box" problemet. hon tog helt enkelt

ett dressyrspö och drev på honom med det bakifrån och efter det så

gick han alltid ut. eftersom att han var så pigg i skogen fixade anette

dressyrlektioner åt mig och tibbe. vi red 3 stycken tror jag och sen

kommer jag inte ihåg varför vi inte fortsatte..?  dom hjälpte iaf.

den 8e december var provtiden slut och nu var det upp till mig att

bestämma ifall jag ville ha kvar honom. det var ju inte ett svårt beslut!

allt gick bra efter det, vi red luciatåg tillsamans med frida och tricko och

 hanna och elix till granloholm centrum. som sagt allt gick bra (enligt mig)

enda tills han helt plötsligt blev väldigt annorlunda i munnen. vi kunde

inte hitta något sår eller nåt. tänderna var nästa ny raspade och han

hade inga vassa kanter.. så jag började rida honom med hack. i början

tyckte han att det var lite ovant och obehagligt men sen blev han tuffare

och tuffare och det slutade med att han bara drog istället och det verkade

inte som om han trivdes särsilt bra med det.  men det gjorde inget eftersom

munnen var bra igen. det enda problemet var att han hade blivit väldigt stel

och han blev inte rikigt mjuk. vissa dagar var han snäll men andra bråkade

han och stretade emot.

frammåt februari nån gång började jag, tibbe, hanna och elix åka och träna

på färsta. jag måste erkänna att jag faktiskt tyckte det var läskigt att hoppa

med honom. han var ung och ostadig och väldigt stark. men jag gav inte upp,

för jag VILLE ju kunna hoppa med honom. den 8e mars åkte vi på "tränings

tävling" på färsta där hoppade vi 40 och 60 cm. småpotatis för tibbe men det

var ju bara för att vi skulle träna. jag hade bara hoppat med honom 2 gånger

innan.

efter det så började snön smälta lite och vi började träna hemma i paddocken.

han var fortfarande stel och stretig och jag fortsatte försöka ställa honom och

det funkade men efter en vecka var han stel igen... vi började iaf  hoppa i paddocken

till en början 50-60 hinder för att vi skulle lära känna varandra lite. jag fick lite

hjälp  av en tjej men det förvärrade bara för oss för att hon ställde för höga krav

på oss innan vi litade på varran. när jag sa det till henne blev hon sur och ville

inte hjälpa oss mer. så vi fortsatt enesamma men jag ville ju ha hjälp men

vågade inte fråga nån. marina hjälpte mig en gång och det gick bra, så då 

blev vi lite säkrare. sakta men säkert höjde vi hindrena till 80-90 höjd och en

gång nån gång i juli tog vi till och med en 1 m oxer!

i aug var vi med på träningstävling på alnö och gick 0:a i L:D.

det gick bara framåt med hoppningen och bakåt i dressyren enda tills en

dag när jag red med hanna och pompe uppe i skogen. vi skulle gå förbi

en bil som stod parkerad där det inte brukar stå en bil. tibbe ville inte gå förbi 

så jag tog ett ordentligt tygeltag åt höger och vips så gick han där nere med 

huvet och gick snällt förbi. sen gick han  form hela den där ridturen och flera

efter den. hoppningen gick också bra så det såg ljusare ut för oss enda tills

en hoppträning. en dag tänkte jag och frida hoppa lite små gymnastik/titt hinder.

vi hade en 3 kombination som jag hoppade. det blev lite obalanserat över

3e hindret men tibbe skötte det. ca 3 galoppsprång efter  hindret snubblade

han så att vi ramlade. efter det blev jag lite osäker, även fast det inte var

med hindret så började jag om med mina 60 cm hinder i typ 2 tråninger

innan vi höjde igen. det gick dock inte lika smidigt. tibbe var lika glad men jag

ville inte låta honom ha lika högt tempo som innan och då river han mer

och så. han var iaf fortfarande lika fin i dressyren. hux flux hade min hopp

ponny blivit dressyrponny. 

i september började det gå bra i hoppningen igen. det fortsatte så och den

30e okt var vi med på tävling på SRK. L:C med 4 fel för att vi stannade en gång.

den 8e nov kom och jag borstade honom extra länge och så fick han "häst tårta".

nu är det helt annorlunda för mig och tibbe. jag rider honom med hack eller 3

delat bett. när vi är ute i skogen försöker han aldrig gra iväg med mig och dom

andra galopperar iväg skrittar han snällt vidare. jag är absolut inte rädd/osäker

med hoppningen med honom nu. han vägrar aldrig med mig eller gör nåt dumt.

om han får dåliga språng är det oftast mitt fel. jag ångrar aldrig att vi åkte och

provred honom.

En hästlös tjej letade efter en ponny och fick så mkt mer.